Skrivarbete pågår

Jag uppdaterar inte så ofta som jag skulle önska just nu. Det beror dels på att jag håller på med ett lite längre debattinlägg som kräver mer skrivmöda än det vanliga pladdret, dels på att jag behöver prioritera studierna nu i början av terminen för att få ett grepp på det hela.

Anyway, det helt galna genomslaget för ”män”-kommentaren har fortsatt. De allra flesta förstår min poäng, att en generaliserande fråga bäst besvaras med ett generaliserande svar. Jag är extra glad över alla grabbar, pojkar, män och gubbar som förstår innebörden i min kommentar. De som inte blir kränkta eller sura. För den sorten finns ju också och jag tycker att det är fascinerande att ”inte alla män”-ropet fortfarande har vingar och fladdrar runt i sociala medier. Men som sagt, dessa vars sinnen fortfarande är fördunklade är en liten minoritet.

Viktigast av allt när vi diskuterar brottslighet är att minnas att det är individer som begår brott, inte grupper. Ibland är det individer som begår brott tillsammans, men varje individ har ändå sin egen ryggsäck av omständigheter, vägval och förutsättningar som lett hen till den punkt där brottet begås. Det handlar inte om bara EN faktor, det räcker inte att säga invandrare eller muslimer eller för den delen män. Den övervägande majoriteten av invandrare, muslimer och män begår ju inte brott. Det betyder inte att vi ska blunda för det strukturella – det som förenar många gärningsmän i en viss typ av brott. Sådana saker  behöver vi identifiera för att kunna förebygga brottslighet. Men då måste vi använda mycket mer precisa instrument för att identifiera vilka omständigheter det är som tillsammans kan utgöra riskfaktorer. Sådant låter sig inte göras i en Facebook-diskussion.

När jag blev viral

Hjälp! Internet och sociala medier är verkligen märkliga företeelser. Att saker kan spridas extremt snabbt är ingen nyhet för mig men jag var inte alls förberedd på att en kommentar, ett enda ord, som jag skrev i en hast utan något större engagemang, skulle få en så stor spridning. Lyckligtvis har det mest varit positiva reaktioner men fenomenet är ändå fascinerande. Faktum är att jag har varit med om detta en gång förut, då jag skrev ett inlägg om att pojkar och män som inte kunde kontrollera sina kroppsdelar borde få hjälp att stanna inne så att de inte av misstag skulle råka placera dem på andra människors kroppar. Det inlägget delades av över 800 personer på ett par dagar. Dock var det ju många av dem som delade som inte förstod poängen utan använde mina ord som argument i sin egen debatt om att alla sexuella trakasserier handlar om utrikes födda män. Håhå jaja.

Så vad hände nu då? En Facebook-vän som skriver väldigt bra inlägg med en tydlig mission att bland annat motverka främlingsfientlighet och sprida positiva berättelser som motkraft till allt negativt, skrev om myten om mörkläggningen kring kriminella personers ursprung. Ja, i själva verket var det inte hans egna ord den här gången, utan han delade bara vad en annan person skrivit. Självklart skulle det komma kommentarer som mer eller mindre uttalat driver teorin om att myndigheterna visst mörkar fakta. Och det var på en sådan kommentar jag svarade. Resten är historia.

Inlägget är delat över 600 gånger, dessutom har skärmdumpar likt denna delats ca 100 gånger (vad jag kan se). Och det kommenteras och diskuteras. Det som är roligt är att väldigt få har kommit med den annars klassiska kommentaren ”Inte alla män!” även om det förekommer. Men vad ville jag säga med min trötta replik, så matt att jag inte ens orkade sätta punkt efter den?

Ja för det första hade jag verkligen inte någon avsikt att debattera eller komma med ett heltäckande svar på någonting alls. Det var en kommentar, en replik, en reflektion. Men visst fanns det ett allvar bakom ordet. Först vill jag här träda till den här personens försvar. Jag tror nämligen inte att han menade att bunta ihop alla de här brotten. (Kanske är jag bara godtrogen, sorry.) Jag vill tro att han menade att man ska titta noga på de olika typerna av brott var för sig och se vilka personer det är som begår dem. Men han skriver ihop dem. Det finns därmed en underliggande generalisering. För det är inte så himla enkelt att se vilka faktorer som gör att en person eller personer med vissa saker gemensamt begår ett visst brott. Och då blir min replik ett exempel på principen ”som man frågar får man svar”. Varken mer eller mindre.

Låt mig därför bara klargöra vad jag inte skriver, och inte anser:

  • Jag skriver inte att alla män är potentiella våldtäktsmän/kvinnomisshandlare/pedofiler etc
  • Jag skriver inte att bara män begår dessa brott
  • Jag skriver inte att bara svenskar begår dessa brott
  • Jag förnekar inte heller att personer av utländsk härkomst (vad det nu betyder) förekommer väldigt ofta i vissa typer av kriminalitet. Jag uttalar mig överhuvudtaget inte om det eftersom jag inte tror att personernas etniska ursprung är den avgörande faktorn.

Det hela hade inte varit ens hälften så kul om det inte vore för den indignerade följdkommentaren om att jag ska nyansera mig. Personen buntar ihop ett stort antal olika brott i sin fråga och ju fler slags brott man tar med i svepet, desto större blir gruppen det handlar om. Då blir svaret oundvikligen en generalisering. Men poängen med mitt svar var egentligen att det inte går att svara på en sådan fråga. Jag kan verkligen leva med att fem personer tycker att mitt svar var fånigt. Och jag får ingen kick av att så många uppskattat svaret. Alltihop vittnar bara om omöjligheten i att föra sakliga samtal i de här frågorna. Åtminstone i sociala medier.