Att erövra ny kunskap och lära sig främmande språk

Skryter om kunskap

Jag vet att jag tjatar om kunskap, ny kunskap. Om jag av någon märklig anledning skulle börja lära mig sticka skulle jag nog trötta ut mina vänner och läsare med uppdateringar om varje nytt litet framsteg. Jag skulle lägga ut bilder på inte särskilt avancerade eller snygga alster, jag skulle tjohoooa när jag lyckats med något jag försökt länge utan att få rätt.

Nu håller jag inte på med stickning. Det gav jag upp redan på mellanstadiet. Idag vet jag att det till viss del handlar om bristande finmotorik men det är en annan historia. Ingen måste kunna sticka. Det går alldeles utmärkt att leva ett helt liv utan att behärska den konsten. Tyvärr ingår det fortfarande i läroplanen vilket innebär att min son som inte heller får till det med stickor och garn, riskerar att bli underkänd i slöjd. Tigermamman kommer att ryta i om den saken framöver.

Jag knäcker koden

Men som sagt, det är inte stickning jag ägnar mig åt, utan en helt annan kunskap. Nämligen den att skapa webbsidor. Och det är så himla häftigt! För ett halvår sedan visste jag absolut ingenting om html-kod och taggar och validering. Nu kan jag massor! Den förra uppgiften vi hade var att skriva css-koden till färdiga html-sidor alltså att skriva kod för designen, utseendet på sidor. Nu har vi levlat upp och ska bygga en webbplats från början – både innehåll och design. Alla texter skriver vi också och nu har jag börjat lägga in dem i html-dokument där jag långsamt arbetar mig framåt och lägger in rätt taggar. Jag testar också min uppmärkning genom att samköra med css-koden. Och det funkar! Jag kan! Det är en sån himla skön känsla att behärska något helt nytt. Visserligen blir det inte alltid som jag tänkt mig, jag får ofta testa många olika varianter innan jag får det som jag vill ha det men nu i eftermiddag har jag också märkt att mer och mer blir rätt från början.

Två nycklar ligger på ett bord - nycklar till kunskap

Hitta rätt ambitionsnivå

Det ska också tilläggas att jag arbetar inom ramarna för vad jag kan, jag anpassar designen utifrån de koder jag hittills behärskar istället för att försöka uppnå något jag inte alls vet hur jag gör. Men än så länge är jag bara i början av arbetet med webbplatsen. När grunderna är klara kan jag ta ut svängarna lite mer efterhand. Jag har också bestämt mig för att ambitionen ska vara ”good enough”. Det här ska inte bli världens bästa och snyggaste webbplats. Den ska vara tillräckligt bra. Den ska vara tydlig, lättnavigerad och konsekvent. Det räcker för mig att få godkänt på kursen – jag behöver ingen guldstjärna.

Beroendeframkallande kunskap

Nu finns det bara ett problem. Jag vill så gärna praktisera min kunskap och fortsätta mina erövringar att jag glömmer både tid och rum. Eller snarare, jag glömmer alla andra plikter, jag glömmer att jag och familjen ska ha mat och att det kanske finns annat att göra än att sitta vid datorn. Men det är ju så galet kul. Och det är så många andra dagar då jag inte får något alls gjort av studierna. Så är det ju att leva med Aspergers syndrom. Energinivåerna är väldigt ojämna. Då gäller det att passa på när man har flow!

Nya äventyr i kunskapsfabriken

 

De senaste dagarna har jag äntligen fått lite fart på studierna. Tänk vad mars, sol och ljus kan göra skillnad! Jag är klar med designen av webbplatsen om tigrar och har även skrivit rapporten så den är klar att skickas in, men den får ligga till sig några dagar till. Kanske kommer jag på något mer att fixa med.

Innan jag kastar mig över terminens sista och största uppgift så har jag bestämt mig för att avsluta webbredaktörskursen som jag läser vid sidan av. Den har vilat sedan jullovet och jag har bara några moment kvar. Därför har jag idag och igår kastat mig över Adobes program Animate. Oj oj oj vad kul! Fast så säger jag i och för sig  om alla nya program jag nosar på.

I alla fall så gjorde jag en liten ”annons” som jag hade tänkt lägga ut i det här inlägget men på grund av diverse inställningar så blev det inte helt bra. Istället har jag lagt det på en egen sida (som också blev jättekonstig men det orkar jag inte bråka med nu).

Så titta gärna på sidan Arbetsprov Adobe Animate där resultatet av de senaste två dagarnas möda kan beskådas.

Att läsa kan väl också vara en sport, eller?

Så är sportlovet slut och imorgon blir det vardag igen. Skönt på många sätt. Under lovet pausade jag helt från studierna och unnade mig att läsa annat, närmare bestämt deckare. Jag har egentligen inköpsstopp för böcker (går sådär), eller åtminstone skönlitteratur. Det går ju bra att låna på biblioteket och jag läser aldrig om romaner och deckare. Facklitteratur vill jag helst äga själv, för att kunna anteckna och gå tillbaka och titta i. Men inför semestrar gör jag ett undantag och köper pocketdeckare. Dels för att de inte tar så stor plats i resväskan, dels för att de är lätta att ha med sig till poolen och dessutom väger de inte så mycket när jag ligger på rygg och läser. Man måste tänka på allt! Nu hade jag köpt på mig några deckare på Röda Korsets secondhand och en bokrea så jag hade laddat med fyra stycken. Där drog jag gränsen. Jag släpar nästan alltid med mig för många böcker men den här gången var det precis lagom. Jag började på den första på planet ner och började på den sista på planet hem. Det är perfekt att läsa på planet, då känns det inte alls lika långsamt.

De böcker jag har läst är:

  • Visning pågår av Sofie Sarenbrant (inte så förtjust i hennes böcker men den var okej)
  • Revolutionens barn av Peter Robinson (Alan Banks kan man alltid lita på)
  • Bron av Stephen Booth (inte den bästa Ben Cooper-boken, känns som en mellanbok efter de dramatiska händelserna i boken innan)
  • Själens dunkla rum av Peter Robinson (ännu en Alan Banks).

Den sista boken har jag cirka 180 sidor kvar på så den får jag läsa ut de närmaste dagarna, sedan är det slut med nöjesläsningen för den här gången. Har jag en påbörjad deckare är det väldigt svårt att få något annat gjort och nu behöver jag verkligen ägna mig helhjärtat åt studierna. Jag kommer nog ha någon facklitteratur vid sängen som jag kan läsa några sidor i på kvällarna – det brukar inte vara lika beroendeframkallande. Så sportlovet blev ett läslov men hjärnan ska ju också ha sin motion. Nu får jag längta till påsklovet – då ska jag ta mig an nya deckare.

Planering för maximal effektivitet

Om någon såg objektivt på min sysselsättning den här veckan skulle personen nog tycka att jag inte får särskilt mycket gjort. Men saker kan hända under ytan. Det hela är en del av en noga uttänkt plan för att utnyttja terminen optimalt. Jag tänker långsiktigt. 

I vilken ände ska jag börja för att kunna förklara? Från början kanske är en bra idé. Jag går alltså en kurs som heter Bild och grafisk design för webben. Den består av tre delmoment. Det första har jag redan klarat av och lämnat in (har dock ej fått veta om jag blev godkänd men det blundar vi för just nu). Den andra delen består av att göra layouten för en webbplats med CSS-kod. Texterna finns klara i HTML-kod och man ska alltså anpassa dem så att det blir en fungerande webbplats med tre sidor. Nu är ju inte CSS-kod nåt man bara snyter ur näsan. Steget från att inte kunna något till att kunna lite är väldigt stort. Kan man väl lite är det enklare att lägga till mer kunskap. Men det är alltså det där första stora steget som ska tas. Och det kräver fullt fokus. Fokus är inte vad jag har just nu pga livstrassel och andra orsaker. Så kan det ju vara ibland. För att då inte vara overksam får man ägna sig åt något som behöver göras men som kräver mindre fokus så att man kan göra det svårare lite längre fram när man är mer på hugget.

Studieavbrott på grund av semester

Till detta hör att vi ska åka på semester och jag har bestämt mig för att inte ta med mig studierna på resan utan lämna dem hemma. Det blir alltså ett avbrott på en vecka. Eftersom detta att lära sig koda en webbplats är ett litet berg att bestiga tänker jag att det är dumt att börja klättra redan nu för att om några dagar göra ett långt uppehåll och sedan finna att jag har glidit ner till utgångspunkten igen. Alltså – den delen av studierna får helt enkelt vänta tills jag kommit hem och kan ägna mig helhjärtat åt taggar och krullparenteser.  När jag kom fram till den insikten kändes livet lite lättare. Alltså har jag den här veckan kunnat ägna mig åt reseförberedelser och annat hemmafix som behövde göras. Inte istället för studierna. Jag har bara omorganiserat. Det här är ju saker jag ändå skulle ha gjort vid sidan av studierna. Men jag har inte tagit ett totalt studieuppehåll redan nu. Istället för att göra det som hör till uppgift två och som vore ineffektivt att börja med innan resan, har jag sträckt mig framåt mot uppgift tre.

Kritisk till kursens innehåll

På uppgift tre går vi ett steg vidare. Där ska det inte bara skrivas CSS-kod utan en webbplats ska byggas upp från grunden utifrån vissa givna instruktioner. Jag ska skriva texterna, skriva HTML-koden, skriva CSS-koden och göra en fungerande webbplats. Gaaah! Det hela ska mynna ut i en sju sidor (minst) stor webbplats om ett fiktivt spa. Och här kommer min kritik. För vi ska skriva all text själv. Och nog för att det är bra att veta hur man formulerar texter som ska vara läsbara så tycker jag att det finns en gräns för hur mycket jobb vi ska behöva lägga på att ta fram själva textunderlaget. I en verklig arbetssituation får ju webbredaktören åtminstone någon form av underlag. Nu ska jag alltså skriva ihop vad det här företaget erbjuder för behandlingar och typer av massage med mera. Jag har lite svårt att se hur det kan falla inom kursens ramar. Det är svårt nog att få till all kod.

Omvänd arbetsordning

Men nu är det som det är och eftersom jag är lite splittrad den här veckan på grund av dels ovan nämnda livstrassel, dels alla reseförberedelser så är det en alldeles ypperlig sysselsättning att mellan varven sätta mig ner och arbeta på mitt spa-koncept. Mitt mål är att ha alla texterna i stort sett klara innan vi åker på semester. När vi kommer hem tar jag itu med uppgift två och när den är klar kan jag gå direkt på kodningen på uppgift tre och behöver inte lägga tid på att skriva ihop texter. Fiffigt.

 

Stiltje

Det råder stiltje på bloggen. Inte så att jag har tröttnat eller inte har något att skriva om. Det är tiden som saknas. Dessutom finns det en gräns för hur många bollar jag kan hålla i luften. De kurser jag läser på universitetet är (som väntat) betydligt mer krävande än den kurs jag läste i höstas så studierna upptar mycket av min vakna tid. Till det kommer allmän röra i livet plus den förestående semestern. Livsröran är förhoppningsvis övergående även om jag befarar en del kaotiska perioder det närmaste året. Sammanfattningsvis uppdaterar jag mer sällan nu men jag hoppas att jag snart ska ha tid och energi att ägna mig åt bloggen igen.

Knäcker koden

Det här med kunskap är tunga grejer. Att lära sig något nytt. Att erövra nya områden som vid första anblicken verkade helt otillgängliga. Just nu är jag inne i en sådan process av gigantiska mått. Och det är så himla häftigt!

Jag går alltså en kurs nu som heter Bild och grafisk design för webben. Jag tyckte att jag hade läst på ordentligt innan jag sökte och hade koll på vad den skulle innehålla, men när jag sedan fick se de uppgifter jag skulle lösa under terminen blev det en smärre chock. Ska jag göra det här? Omöjligt! Men ingen minns en fegis, det är bara att köra på.

Kursen är indelad i tre block, allt sker på nätet så jag förfogar helt över min egen tid så länge allt är klart i början av juni. Den första delkursens examinationsuppgifter skickade jag in igår och nu är det bara att hugga tag i moment två. Uppgiften är att göra layouten för en liten, liten webbplats om tigrar. Det hade väl varit enkelt om jag använde WordPress. Men så kul ska vi inte ha det. Övningen består i att skriva CSS-koden för hela webbplatsen. Alltså att dels tänka ut layouten med färg, form, teckensnitt och så vidare och sedan omsätta det i kod. Och koppla ihop allting. Jamen tjena. Till vår hjälp har vi en tjock bok på engelska som jag först trodde att jag skulle läsa från pärm till pärm. Nu har jag insett att jag kan använda den som uppslagsbok efter hand. Bara en sån sak gör ju allting mycket lättare. Jag har också hittat olika webbplatser som förklarar det här med kod och där tar jag hjälp. Det är fortfarande enormt mycket jag inte alls förstår men om jag bara tar det lugnt kommer det att gå fint. Det är i alla fall vad jag intalar mig.

Samtidigt försöker jag suga i mig så mycket jag bara kan för jag vet att sista delkursen handlar om att göra allt från grunden, alltså även att skriva HTML-koden. Men jag tror att om jag är uppmärksam och tittar på koden i de dokument vi har att arbeta med nu så kan jag använda mycket av det sedan. Jag hade egentligen tänkt låta den här kursen vila över helgen men jag är ju så himla ivrig hela tiden. Nyss satte jag mig och skulle bara testa lite, skriva in ett par koder och se om jag överhuvudtaget kan få det att fungera. Och det gör det! Jag lyckades ändra storlek och färg på huvudrubriken, och jag lyckades göra en ruta kring en punktlista. Visserligen med ”stulen” kod men ändå. Genom att använda olika kod-exempel kan jag ju lära mig hur det fungerar, hur koden är uppbyggd och så vidare. Det är en sån sjukt skön känsla att plötsligt behärska det som nyss verkade omöjligt.

Jag kommer att gråta i förtvivlan många gånger under våren när det inte blir som jag vill och när jag inte förstår, men jag ska klara den här kursen. Jag ska knäcka kod-koden. Min ambition är enbart ”good enough” – det räcker. Och jag växer. Är det något jag behöver just nu så är det att känna att jag kan, att jag klarar saker, att jag är bra på något. Och faktiskt – jag kan skriva HTML och CSS. Det kan inte alla. Men jag kommer att kunna till sommaren. Yay!

Kod på dataskärm

Skrivarbete pågår

Jag uppdaterar inte så ofta som jag skulle önska just nu. Det beror dels på att jag håller på med ett lite längre debattinlägg som kräver mer skrivmöda än det vanliga pladdret, dels på att jag behöver prioritera studierna nu i början av terminen för att få ett grepp på det hela.

Anyway, det helt galna genomslaget för ”män”-kommentaren har fortsatt. De allra flesta förstår min poäng, att en generaliserande fråga bäst besvaras med ett generaliserande svar. Jag är extra glad över alla grabbar, pojkar, män och gubbar som förstår innebörden i min kommentar. De som inte blir kränkta eller sura. För den sorten finns ju också och jag tycker att det är fascinerande att ”inte alla män”-ropet fortfarande har vingar och fladdrar runt i sociala medier. Men som sagt, dessa vars sinnen fortfarande är fördunklade är en liten minoritet.

Viktigast av allt när vi diskuterar brottslighet är att minnas att det är individer som begår brott, inte grupper. Ibland är det individer som begår brott tillsammans, men varje individ har ändå sin egen ryggsäck av omständigheter, vägval och förutsättningar som lett hen till den punkt där brottet begås. Det handlar inte om bara EN faktor, det räcker inte att säga invandrare eller muslimer eller för den delen män. Den övervägande majoriteten av invandrare, muslimer och män begår ju inte brott. Det betyder inte att vi ska blunda för det strukturella – det som förenar många gärningsmän i en viss typ av brott. Sådana saker  behöver vi identifiera för att kunna förebygga brottslighet. Men då måste vi använda mycket mer precisa instrument för att identifiera vilka omständigheter det är som tillsammans kan utgöra riskfaktorer. Sådant låter sig inte göras i en Facebook-diskussion.

Hopp och förtvivlan i kunskapsfabriken

Hej och hå vad dagarna går. Jag hinner inte med bloggen riktigt. Men det är väl bra antar jag, att jag har mycket att göra och dessutom energi till att göra det. Den här veckan har universitetsterminen börjat på riktigt. Det är roligt men också smått förfärande och jag undrar om jag tagit mig vatten över huvudet. Men det är väl bara att ta lugna simtag så kommer jag nog i land.

Massor av skyltar med orden Trouble ahead.Jag läser alltså två kurser på kvartsfart parallellt den här terminen. Bara en sån sak är ju en utmaning för en snedkopplad hjärna som min. Fast det är bra också för när jag kör fast på ena kursen kan jag ta tag i den andra istället. Problemet med kvartsfart är annars att ha riktig koll på hur hög takt jag måste ha för att verkligen hinna i slutändan, men jag tror nog att det kommer ordna sig.

De kurser jag läser är Storytelling och Bild och grafisk design för webben. Storytelling-kursen känns helt lugn (och vansinnigt rolig). Den består i princip av ett antal böcker som ska läsas, några frågor på varje bok, samt att man ska skriva egna ”stories” med hjälp av böckerna. Jag har läst ungefär halva den första boken nu och attans vad intressant det är. Men så är det den andra kursen då… där är det inte lika glada miner vill jag lova. Jag försöker verkligen att inte bli hysterisk men det krävs mycket djupandning och mindfulness för att inte spatta ur när jag kör fast redan på första uppgiften. Allting är lätt när man kan det och problemet här är att jag inte behärskar Stoppskylt med orden don't panicPhotoshop tillräckligt bra. Men hinder är till för att övervinnas, man växer genom prövningarna och yada yada yada. Om igår och i förrgår präglades av förtvivlan, missmod och stukat självförtroende så har det idag varit mer hopp och tillförsikt. Efter ihärdigt googlande kunde jag lösa det första problemet. Nästa utmaning är betydligt större och jag är sannerligen inte i mål än, men jag har tagit några stora steg på väg mot att hantera de verktyg jag behöver använda. Så nu är det bara att streta vidare i kunskapsfabriken, onwards and upwards.

Den fördärvliga idrotten

Så har ännu en dag gått då jag misslyckats med mina planer att ägna mer tid åt studierna. Men vad sjutton ska man göra när det är Tour de Ski på TV? Nåväl, idag är det ju sista dagen med ”mördarbacken” där allting avgörs. Det kan bara inte vara hälsosamt för åkarna att pressa sig så. Men spännande är det. Fast egentligen var det nog mer spännande igår när Stina Nilsson envist stretade sig till segern.

Nu ser jag fram emot en återgång till vardagens tider och rutiner. Barnen har visserligen studiedag och är lediga imorgon också men då får vi försöka återanpassa oss så att det inte blir alldeles för tungt på tisdag. Jag anar att den yngste kommer att vara en liten tröttmössa när jag väcker honom då, och humöret lär inte vara på topp. Men det är bara att gneta på, ungefär som i mördarbacken, sex hela skolveckor sedan har vi lov och semester. Det kommer att gå fort.

För mig blir det naturligtvis lite stressigare med fler tider att passa med lämning och hämtning när barnen är i skolan men dagarna blir också längre eftersom jag kommer igång tidigare. Då blir det fart på studierna igen. Hoppas jag. Åtminstone fram till Skid-VM i Lahti. Eller vänta nu… det börjar ju när vi är på semester.

En klassiker från Vinterstudion:

Bakom kulisserna

De senaste dagarna har jag jobbat lite bakom kulisserna här på sidan. Jag experimenterar med sidor och menyer och ska erkänna att jag inte är alldeles överens med hur allting fungerar. Och jag tror inte att det enbart beror på bristande kunskap. Men snart är jag i alla fall klar med vad som krävs för det här momentet av kursen så att jag kan maila in vad jag åstadkommit och ställa tusen frågor om allt jag inte får ordning på. Hur eller hur så är det asroligt. Och jag tror att jag har fått en del kunskaper som jag behöver till min andra kurs där jag ska skapa en webbplats från grunden. HJÄLP!

Apropå andra kursen så syftar jag på Bild och grafisk design för webben som egentligen inte börjar riktigt ännu, men lärarna har varit vänliga nog att lägga ut material och instruktioner till första delkursen så jag har kastat mig över litteraturen. Väldigt intressant så här långt. Och bra att hinna komma igång lite innan nästa kurs börjar nämligen Storytelling.  Oj vad klok jag kommer att vara när sommaren kommer!

Sommaren är annars avlägsen. Nu är det minusgrader och idag har det snöat. Hoppas att kylan håller i sig så att snön får vara kvar nu.